Maja Koch om FN-rollspelet

Hej!

Mitt namn är Maja och jag går andra året på Samhällsprogrammet. När jag skulle välja gymnasium och linje stod det antingen mellan att gå Samhällsprogrammet i annan stad med inriktning på dans eller att “stanna hemma” och gå Samhällsprogrammet här på Sunnerbogymnasiet. Efter många tankar och diskussioner valde jag ändå att plugga på Sunnerbo. Ett beslut jag idag är väldig glad att jag tog då jag trivs väldigt bra!

Att välja Samhällsprogrammet har varit ganska naturligt för mig. Jag har alltid varit en person med högt satta mål och att välja ett högskoleförberedande program var viktigt för mig. Med samhällsprogrammet såg jag den bästa framtiden.

Men detta blogginlägget ska inte handla om mig utan om FN rollspelet vilket är en höjdpunkt under årskurs två.

Men vad är då FN rollspelet? Jo, det är ett projekt som Samhäll, Ekonomi + de elever som läser NaturSamhäll arbetar med under några veckor i årskurs 2. Du delas in i grupp om tre, fyra personer och får även ett land som du ska representera i ett “FN möte” vilket har ett tema. Temat i år var den ökade växthuseffekten/ klimatförändringarna. Mötet går till exakt som det ska göra i verkligheten och du som representant ska vara en representant från just “ditt” land, alltså måste du dela landets tankar. Du kan alltså inte tycka att solenergi är en bra energikälla om inte det är något ditt land står för. Jag och min grupp var representanter från Indien,ett land vi märkte var väldigt intressant att fördjupa sig i.

FNrollspel2

Men hur går det då till? Jo, först görs det förarbete i cirka fyra-sex veckor. Då ska du fördjupa dig i ditt land så du lär dig hur deras ekonomi ser ut, hur de ställer sig till klimatet och eventuella samarbeten osv. Det som också ska göras är att skriva inledningstal som hålls på engelska. Där presenterar du ditt land, vad du ser fram emot under de två dagarna, berömmer FN:s arbete och presenterar temat och hur ditt land ser på det.

FNrollspel4

Resolutioner ska även skrivas. En resolution är enkelt beskrivet som ett förslag till lagar. Exempelvis så löd Indiens resolution så här: “Resolution angående ökad global användning av förnybar energi”. När några veckor gått och alla resolutioner är skrivna var det dags att möta alla de andra länderna för att försöka skaffa sponsorer till sina resolutioner, alltså länder som står bakom ens egen resolution.

Dagarna under FN startas med invigning. Den är alltid annorlunda för varje år, i år var det Jonas Jönsson, Kommundirektör i Ljungby som höll tal. Sen var det elevernas tur att hålla sina inledningstal. Talen hålls som sagt på engelska och alla länder ska hålla dem. För att snabbt gå vidare, när alla hållit sina tal så börjar förhandlingarna om resolutionerna. Först får de länder som är för resolutionen gå fram och hålla tal och efter det är det de länder som är mot resolutionen som får gå fram och hålla tal. När detta är klart så går man vidare till den öppna debatten. Under den här tiden är det tid att fråga ut länder. Frågor som var vanliga var exempelvis “Hur har ni tänkt stödja resolutionen” “Vilka länder är det som ska ge stöd” “Säger ni inte emot er själva om ni inte skriver på resolutionen”. Alltså, under den öppna debatten ska du ställa alla frågor du möjligtvis kan ha.

Och såhär såg de två dagarna ut helt enkelt. Massvis med diskussioner och lärdomar. Det jag lärt mig är att du aldrig var säker, någon hade kanske bra koll på dig och kunde när som helst ifrågasätta dig, och då var du tvungen att kunna argumentera emot. Så det var väldigt viktigt att vara väl påläst och förberedd. För att avsluta så sammanfattar jag de här två dagarna som oerhört lärorika och riktigt, riktigt roliga.

Maja Koch

 

Annonser

Aina och Kriss om Berzeliusdagarna i Stockholm

Hej!
Vi heter Aina och Kriss och vi går andra året på naturvetenskapsprogrammet på Sunnerbogymnasiet. För ett par veckor sedan besökte vi Stockholm för att delta i Berzeliusdagarna, ett event som bestod av intressanta föreläsningar, vilket vi skrev om i ett föregående inlägg. Som vi skrev innan vår studieresa, så var vi mycket taggade på att få se hur forskarlivet ser ut, och vad man forskar kring mest inom kemin just nu, något vi definitivt fick ta del av i föreläsningarna. Vi hade tänkt berätta lite om vad den moderna forskningen kan handla om enligt det vi hörde på Berzeliusdagarna för att ge er en inblick i forskarvärlden.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Forskarna från eventet tog upp alla möjliga områden som har väldigt avgörande roller i framtiden. Det var inspirerande att få höra att det finns lösningar på de flesta av världens kriser. Vi märkte också snabbt att två stora och viktiga frågor idag är hållbar utveckling samt utvecklingen av nanotekniken. Forskarna beskrev allt på rätt grundläggande nivå så att det blev lätt för oss gymnasister att förstå. De berättade även charmen med att forska och upptäcka nya lösningar på problem. Doktor Björn Högberg från Karolinska universitetet som föreläste om “origami på nanometerskalan” sa “När två miljoner människor bär på tuberkulos och man hittar något som kan ändra på det så reser sig håret och det är då man gillar att vara forskare”.  
Nanotekniken i stort innebär hur man kan designa molekyler till att ha ett speciellt utseende, eller för reagera på någon signal och utföra ett specifikt arbete. 2016 nobelpristagare Ben Feringa föreläste om just detta. Han berättade om hur de kunde tillverka molekylära maskiner. Dessa maskiner fungerar i grunden precis som vanliga maskiner, han demonstrerade detta genom att visa hur de hade designat molekylära bilar. Det var en avlång molekyl med fyra mindre molekyler, två på varje sida av den större molekylen, som skulle fungera som hjul. De kan sedan, genom att tillföra energi i form av ljus på molekylen, påfresta dessa molekyler till att rotera ett varv antingen framåt eller bakåt. De kan alltså kontrollera en bil som är flera miljarder gånger mindre än en vanlig bil. Han visualiserade denna extremt lilla storlek genom att visa en bild på ett provrör som innehöll ca 1ml av ett pulver, och berättade att det innehöll ca 1 miljard nanobilar. Vad skulle användningsområdena för en liknande teknologi kunna vara i framtiden? Jo, med hjälp av dessa metoder kan man exempelvis skapa en molekyl som ser ut som en låda, och innehåller ett celldödande medel. Man kan sedan släppa ut detta medlet i kroppen, och skapa som ett “lås” för denna molekylära låda som bara öppnas när de påträffar cancerceller. Man kan därmed tillverka cellgifter som bara påverkar cancerceller och inte resten av kroppen, något man inte kan uppnå med vanlig kemoterapi.
ainakriss1
Ben Feringa

I dag är användningen av fossila bränslen för tillverkningen av plaster och andra materiel alldeles för hög, därför utvecklas nya tekniker gällande användningen av trädets egna byggstenar, nämligen ceIlulosa. Forskaren Kajsa Markstedt föreläste om hur cellulosa kan omvandlas till allt möjligt och konkurrera bort plaster och till exempel bomull. Hon berättade hur cellulosa sönderdelades till tre olika biopolymerer som senare går att kombinera med andra ämnen för att ändra materialets egenskaper. För att tillverka olika materiel utnyttjas 3D-printing som sker på nanonivån. För att fixa formen modifieras hemicellulosa med tyramin vilket “limmar” ihop och skapar nätverk mellan molekyler som håller ihop dem. Cellulosa kan ersätta bomull, då kommer inte vattenanvändningen att vara lite stor när det gäller tillverkningen av textilier.

Flera forskare pratade mycket om hur viktig teknikutvecklingen är när det gäller sjukvård, läkemedelskemi och analyser av vår arvsmassa. Det bidrar till upptäckter av helt nya sjukdomsgener vilket ger en möjlighet till utvecklingen av fler botemedel. Nya tekniker räddar liv och förhindrar handikapp.
Förutom föreläsningar fanns det en mässa där olika universitet presenterade sina kurser och program, så det fanns en möjlighet att prata med studenter och se hur studentlivet på olika universitet är. På fredagskvällen gick alla stipendiater till en väldigt fin restaurang “Piperska muren” där man fick umgås med varandra och njuta av maten.
Resan var enormt givande för oss två men även lärarna som följde med och vi hoppas att skolan kommer att fortsätta skicka elever till Berzeliusdagarna även i framtiden. Vi vill åter tacka sponsorerna Sundström Safety AB och Lagan Emballator Plast AB för att de gjorde resan möjlig för oss men även lärarna som följde med oss till Stockholm.

Kriss och Aina till Berzeliusdagarna

Hej!

Vi heter Kriss Kania och Aina Malzagova och går andra året på naturprogrammet på Sunnerbogymnasiet i NA16. Vi har blivit utlottade bland flera andra från vår klass till att åka på en studieresa till Stockholm. Resans huvudpunkt är Berzeliusdagarna som är en två dagars konferens med först och främst föreläsningar fokuserade på ämnet kemi. Det är Svenska Kemisamfundet som arrangerar mässan, och tidigare år har det varit över 350 elever från över 50 skolor runtom i Sverige, samt svenska skolor i bl.a Finland som har deltagit. Detta året kommer det att bli synnerligen intressant, då en av föreläsningarna, “The Joy of Discovery” kommer att hållas av Ben Feringa som fick Nobelpriset i kemi bara för ett par år sedan. Vi ser verkligen fram emot att få höra en så välkänd samt erfaren forskare prata om sitt jobb. Det kommer även finnas en chans för oss att ställa frågor som hela klassen bidrog med till forskarna gällande kemi. Föreläsningar kommer att handla om olika slags kemi, till exempel kommer vi få höra om “Digital Kemi”, “Atmosfärskemi”, “Analyser av människans DNA” och väldigt mycket mer. Vi hade därför tänkt skriva om vad de olika föreläsningarna innehöll i ett framtida inlägg, så ni kan få en insikt i vad den moderna kemiforskningen kan innebära.   

 

Med tanke på att vi går naturprogrammet så ingår det en del ångest när det gäller vad man ska göra med sitt liv efter gymnasiet, på grund av de många sakerna man har att välja mellan när det gäller högskolestudier. Det blir därmed en väldigt kul insikt i vad arbetet efter utbildningen kan innehålla, och det kan blir en riktigt bra möjlighet för oss att se om några av de ämnena som presenteras kan vara något vi kan vara intresserade av att arbeta inom. Forskning är ju trots allt väldigt givande, då man får en känsla av att man har tillbringat något för alla människors vardag, samt om man jobbar med något som man genuint är intresserad av att få veta mer om är man faktiskt på frontlinjen gällande upptäckter kring ämnet. Det kan därför bli riktigt kul att få se vad forskare säger om arbetet, och hur det kan gå till.

 

Det är också viktigt att nämna att utgiften i samband med studieresan inte kommer bidra med fler gamla skolböcker för er, eftersom allting sponsras av två lokala företag, som har sponsrat med kostnaden på 4000 kronor per person för denna resan. Ett stort tack till Sundström Safety AB och Lagan Emballator Plast AB för deras generösa sponsring, samt till vår kemilärare Sven-Arne Björåker som ser till att dessa resorna blir av, samt för att han är en fantastisk lärare som får oss att vilja veta mer om kemi.

Belinda går tredje året på Naturvetenskapsprogrammet

Hej!

Jag heter Belinda Åkesson och går tredje året på naturvetenskapsprogrammet. Jag är 17 år och kommer från Bolmsö. Jag valde natur eftersom jag tycker om ämnena, jag ville få bred behörighet och ville gå i en stimulerande miljö med människor som också var pluggmotiverade. Mitt gymnasieval var dock inte självklart. När folk frågade vad jag skulle välja svarade jag: teknik, samhälle eller natur; men natur är nog för svårt för mig. Jag tycker dessutom inte bara om naturvetenskapliga ämnen, utan också samhällsämnen. Det var pga att jag hörde talas om inriktningen NASA (natur och samhälle) som jag valde natur till slut.

När jag började gymnasiet var det en käftsmäll – tempot var snabbare än vad jag tänkt mig, det var stort eget ansvar och i en naturklass var jag inte längre bäst i klassen som jag varit van vid, vilket gjorde mig osäker. I flera månader funderade jag på att byta till samhäll, men efter många om och men blev det NASA till slut och det trivs jag bra med. Jag har valt att inte läsa de svåraste kurserna i kemi och fysik och istället läsa geografi och mer samhällskunskap istället. Att jag valt NASA har gjort att jag kunnat få bra betyg i ämnena, än om jag kanske valt NANA (naturnatur) och fått lägre. Problemet då kan bli att man är behörig till alla utbildningar men kommer inte in pga för låga poäng. Naturämnena var över förväntan – de är roligare och mera intressantare än på högstadiet. Mina favoritämnen är biologi och tyska och i framtiden funderar jag på att bli läkare eller lärare inom naturämnen och tyska. Om man går NASA har man rätt till ett tekniskt basår och kan läsa upp kurser om man vill. NASA kan därför vara ett smart val och få bra betyg nu och läsa upp och få bra betyg i de kurserna också.

Jag trivs jättebra på Sunnerbogymnasiet. Det bästa är kompisarna i klassen och jag tycker också om lärarna vi har. Bland det bästa med att välja natur tycker jag är den stimulerande miljön och att i allmänhet få studera med likasinnade. Det är också roligt att vi hjälper varandra mycket i klassen med ämnena och pushar varandra. Något som är jätteskönt med programmet är just den breda behörigheten och att världen är öppen. Man kan ändra yrkestankar hej vilt och jag känner mig fri. Dock så tror jag inte att jag vill börja studera direkt efter studenten, utan jag har planer på att åka till Tyskland och praktisera eller jobba som au-pair.

Och, ja ett tips: strunt i vad andra väljer – välj det som känns rätt och bara KÖR!